Vilse mellan raderna

Min vistelse i Singapore började på flygplatsen. Ja, ja, tänker väl ni, det gör väl de flesta vistelser. Men i mitt fall var det lite annorlunda, för flygplatsen i sig var en av alla saker jag vill titta på här. I guideböcker och annat står det att Changi är troligtvis världens bästa flygplats, så jag tänkte ta reda på hur sant det kan vara och varför.

Något av det första jag märkte var att det förutom toaletter även fanns bönerum för resenärerna. I min terminal fanns det även två ”trädgårdar” den ena i vanlig asiatisk stil den andra med jättestora blomliknande saker. Det fanns även en avdelning med massa X-Box för den som ville fördriva tiden så. Det finns även en del andra saker att titta på, så som en badbasäng med en rimlig avgift, ett vattenfall, fjärilshus, kaktus-trädgård, etc. Men då dessa inte fanns i min terminal så tittade jag inte på dem (det är trots allt bara en flygplats).

2015-03-20_01-47-38 2015-03-20_01-11-09

Efter att ha fyllt i ett immigrationskort och fått det granskat och jämfört av en kvinna i stort behov av nya glasögon (hon höll lappen och passet tio centimeter från ögonen när hon läste) köpte jag mig ett tunnelbanekort, skaffade en turistkarta, och begav mig till stationen, som ligger i källaren av flygplatsen. Lagom förberedd som man var så kunde man med kartan lista ut vilken station man skulle gå av på sedan var det bara att plotta en lämplig rutt genom tunnelbanesystemet. Har åkte man på första överraskningen, för trots att kartan indikerade att tåget från flygplatsen skulle räcka hela vägen in till centrum så visade det sig att efter bara två stationer fick man byta till ett annat tåg, fortfarande samma linje dock. Ett knep de har utnyttjat på flera ställen har jag märkt senare.

Efter en del åkande, och ytterligare ett byte, kommer jag till sist fram till min station. I andra länder bukar det finnas en karta på varje station över området runt stationen, och så även här. Men jag kunde inte direkt använda kartan för det stod tre tjejer som turades om om att posera framför kartan och ta kort. När det var den sista tjejens tur upptäcker de mig och ber om ursäkt, men jag säger att de gärna får göra klart, det är ju trots allt första gången jag sett någon posera framför en sådan karta. Detta får tjejerna att börja fnittra samtidigt som de snabbt avlägsnar sig.

Med nya riktlinjer beger jag mig ut i staden, och det är nu som jag för första gången får känna på värmen. Det är varmt, genomgående varmt. Men inte tryckande varmt, solen är framme men det är lite disigt så den är inte så skarp (jag har inte använt solskyddsfaktor en ända dag hittills). Det är inte långt till hotellet, men adresserna ligger så tätt så jag går förbi det två gånger innan jag hittar det.

En Toast med smör och Kaya, två väldigt löst kokta ägg och kopi med mjölk och socker/sirap

Incheckad, uppackad, och uppfräschad är det så dags att göra stan, eller i alla falla utforska den. Första utflykten bär av mot Orchard, som är Singapores shopping distrikt, hur man nu kan ha ett shopping distrikt när det finns ett köpcenter vart man än går (jag tror Singaporianer älskar att shoppa). Anyway, jag börjar en bit därifrån på Killine Kopitiam för en klassisk Singaporiansk frukost (vi fick frukost på planet men nu är jag hungrig och det är dags för frukost nummer två) som består av toast med smör och kaya (som är något de rört ihop av någon frukt tror jag) löskokta ägg (och jag menar inte löskokta i som att gulan är rinnig, utan i löskokta som i att även vitan är rinnig) samt kopi (kaffe på Singaporianskt vis, med massor av mjölk och socker). Kaffe med mjölk och socker är inte så dumt, toasten och kayan var inte så illa (men inte fantastisk heller), och äggen var faktiskt inte så illa som man skulle kunna tro. Men det räcker nog för mig för den här gången, det borde finnas bättre saker att äta.

Singapore har mycket grönområden för att vara så tätbefolkat som det är

Så var det då dags att bege sig till Orchard, men jag tar en liten omväg för att se om jag kan hitta svenska ambassaden (vad nu det skulle vara bra för) som skall ligga i närheten. Men jag virrar mest bort mig, men med lite improviserad kartläsning och avancerad gissning är jag snart på rätt väg igen. Jag är ju inte direkt något för att shoppa, och i många av shoppingcentrana (som ligger vägg i vägg här i Orchard) så är det mycket märkesbutiker, men jag tänkte man skall se hur det ser ut i alla fall.

Jag är inte säker på att någon av de synliga väggarna äe en ytterväg på affären.I ett shoppingcenter som har massor av elektronik och annat köer jag ett stativ till kameran, typ gorillapod, modell kraftigt. Sedan i Ngee Ann City kollar jag runt lite i Takashimaya (en japansk variant av Åhlens) men hittar till sist till Kinokuniya, Singapores största bokaffär. Det är svårt att säga hur stor affären är exakt för det står hyllor och väggar i vägen överallt, men den kan nog i alla fall tävla med den jag var i i Korea. Efter att ha kollat runt ett tag är det dags att gå ut och det är då det händer. Efter att ha gått ett tag kommer jag tillbaka till samma plats som jag var på när jag bestämde mig för att gå. Jag är vilse i bokaffären.

Som tur är har jag ett någorlunda minne, så jag kunde, genom att gå tillbaka samma väg jag tog in, komma ut. Jag slapp med andra ord att fråga någon av personalen hur man kommer ut, vilket jag är evigt tacksam för.

Innan vi går vidare till (marginellt) mer spännande saker vill jag också passa på att svära lite över självspolande toaletter. Som tur var var det inte en modell som skvätter, men det var en otrevlig överraskning i alla fall.

2015-03-20_07-34-45Nästa punkt på listan, var också nästa shoppingcentra, ION Orchard, som har IOS sky, som helt enkelt är en utkiksplats på toppen av byggnaden. Tänkte att det kunde vara kul att få sen överblick av staden. Men tji fick jag för det var stängt på grund av något event. Så istället för att åka till toppen stack jag till botten (källarvåning 4) i jakt på lite mat. I regel så har alla shoppingcentra (i alla fall i Orchard) massor av restauranger, ofta en food court, i botten. Efter mycket om och men bestämde jag mig till sist för en soppa med en macka. Som efterrätt tog jag (på ett annat ställe) en Earl Gray glass. Vet inte riktigt vad den smakade, kanske vanilj, men inte var det Earl Gray i alla fall. Däremot fanns det massor av te i glassen.

Efter detta gick jag ut för första gången på länge. Alla dessa shoppingcentra är ihopbyggda på ett eller annat sätt så att man slipper gå ut. Men nu var jag klar med ”shoppingen” och gick ut och slogs av hur varmt det var.

2015-03-20_09-48-10In till centrum begav jag mig med tunnelbana, eller till CBD som lokalborna kallar det. Tror det står för Central Business District men inte helt säker. Där kollade jag på Merlion en sjöjungfru med lejonhuvud, Singapores symbol. Fast jag spenderade kanske mer tid på att gå på selfie-stick saffari. Var och varannan människa verkade ha en. Kollade även in stans enda hängbro, som också är den äldsta bron. Där finns fortfarande en skylt som säger att man inte får korsa med boskap eller häst.

2015-03-20_09-28-42 2015-03-20_09-21-532015-03-20_09-54-46

Lord Raffle, tillfälligt stängd för reparationer...

En bit bort från bron, lite extra långt att gå på grund av byggnation, står en staty av Lord Raffle, tillfällLord (eller var det Sir) Raffle, grundaren av det moderna Singapore. Dessvärre var även statyn under byggnation (eller reparation) då det fanns en ställning runt den. Sedan gjorde jag ett nytt försök med att nå en utkikspunkt, i en av skyskraporna, men det var stängt för en fest. Hmm, jag tror inte staden gillar mig.

Lite uppgiven, eller kanske bara trött, gick jag tillbaka till hotellet (det ligger rätt så centralt) och vilade lite. När jag började bli hungrig gick jag ut för att försöka äta lite Chili Krabba, en lokal specialitet. Men det stället som enligt min guidebok skulle vara bra var fullt, så jag letade vidare. Efter inte allt för lång tid hittade jag en annan restaurang som också serverade Chili Krabba och beställde in en, samt en IPA från ett lokalt bryggeri.

Att äta Chili Krabba är inte en städad historia. Man fick ett par pinnar (Asien ni vet), en tång/nötknäppare, samt en pinne-grej för att få ut köttet med. Jag gick rakt på ena klon då den såg ut att innehålla mycket kött. Det fanns en spricka i skalet, men hur jag än klämde på den så gick den inte sönder. Efter ett tag så blev det till en sorts kamp, om vem som var herren på täppan, eller slutet av matkedjan om ni så vill. Jag mot Krabban.

Mycket söligt

Krabban låg länge i överläge får jag motvilligt ta och erkänna. Men efter en lång kamp beslöt jag mig för att överge allt vad stolthet heter och gick lös utan verktyg med båda händerna samtidigt. Efter en del brytande, bändande, och lirkande fick jag sakta överhanden och kunde börja äta. Med händerna fulla av chilisås. Så fortsatte det sedan med resten av kroppen, tills jag kom till den andra klon. Den hade kocken klippt till ordentligt så den var redan öppen och det vara bara att plocka ut köttet med fingrarna. Kunde han inte gjort det med den andra klon också?

När det började rinna för mycket om händerna så använde jag pinne-grejen för att skrapa av överflödig chilisås, men för övrigt var jag väldigt kladdig. När jag var klar fick jag först en våt handduk och sedan en torr vilket gjorde händerna mestadels rena. Jag frågade om jag var ovanligt sölig, men de hävdade att jag var rätt så normal. Vet inte om det var sant eller om de bara ville trösta mig lite. I alla fall var det rätt så gott, men inte värt besväret. Ölen var för övrigt OK, men inte imponerande, klart bättre än Tiger dock.

Lite extra bilder:

Jag är inte säker på att någon av de synliga väggara när en yttervägg på affären 2015-03-20_05-44-21 2015-03-20_09-49-58 2015-03-20_10-50-38 2015-03-20_10-59-18 2015-03-20_11-09-51 2015-03-20_11-16-43 2015-03-20_11-37-45 2015-03-20_13-36-10

 

2 thoughts on “Vilse mellan raderna

  1. Du kämpade tapprare än myran som gav sig på ett TOY :-)

  2. Verkar som om man kan tillbringa en semester i Singapore utan att träffa på solsken :). Trevligt att höra att det även för dig finns hopp om att du ska kunna dricka kaffe nån gång i framtiden och beware off självspolande toaletter och han, Lort Raffles!
    Jag är bara avis på att inte kunna vara med…….

Comments are closed.