Äta mat och världens ända

Nästa dag börjat aningen segare än föregående, men efter ett tag kom vi tills sist iväg. Vi började med att leta upp en affär vi passerat dagen innan där Adde köpte ett par skor. Sedan var planen att vi skulle bege oss till Geenwich, men vi hittade istället en buss vi bara var tvungna att ta:

20140728-039020140728-0392Vi tog helt enkelt bussen till världens ända. Faktum är att vi tog den lite längre eftersom det inte var sluthållplatsen. Inte för att det var något större avstånd mellan världens ända och ändhållplatsen, med det är kul att ha passerat slutet på vår värld. Sedan fick vi gå tillbaka till slutet för att ta en buss därifrån, så man kan nog säga att det inte finns något vettigt efter slutet.

Med detta avklarat försökte vi åter igen ta oss till Greenwich, och tog bussen mot närmaste tunnelbanestation. Där konstaterade vi att det var dags för lunch och att vi också råkade vara nära en restaurang, Chimes, som skulle ha bra traditionell Engelsk mat, enligt tips från Daniel. Så vi begav oss iväg för att leta upp den lyckades hitta den. Jag beställde en förrätt som bestod av champinjoner tillagade på något sätt följt av en Poacher’s Pie som svaldes ner med en Ginger Beer. Mycket gott måste jag säga!

DSC_0307DSC_0308

Mätta och mycket belåtna kunde vi åter igen göra att försök att komma till Greenwich, och denna gången lyckades vi till sist. Efter lite velande tog vi River Bus (det vill säga båte) till Greenwich och fick då en liten titt på staden från floden. Det var dock inte en riktig turistbåt, så man var tvungen att sitta ner under hela färden och hade inte bästa utsikten. Väl där tog vi en snabb titt i shoppen på Cutty Sark, vi hade ingen större lust att titta på själva skeppet. Så vi fortsatte mot observatoriet på platsen som definierar 0-meridianen. När vi kom div var det dock inte så lång tid kvar tills att vi skulle behöva gå igen för att komma i tid till något som jag snart skall prata om. Men det var även nära på försent för att titta på observatoriet då de snart stängde. För att inte tala om att det var på tok för mycket folk där. Så efter en snabb titt runt och ett besök i shoppen för det museet vände vi tillbaka. Fail.

Men vi hade en idé om att vi kunde ta en titt på fläkt-museet när vi ände var där (eller var det ett solfjäder museum) eftersom det var mer eller mindre på vägen. Men väl framme upptäcker vi att det inte har öppet, det stänger klockan 5, men framför allt har det inte ens öppet på måndagar. Dubbel fail!

DSC_0309Lite besvikna begav vi oss således till nästa destination. London Fields Brewery. Tog en del gissande och förhoppningar, två missade busshållplatser, samt virrande runt innan vi hittade stället. Och här började dagens höjdpunkt, vi fick en rundtur av bryggeriet samt en genomgång av bryggprocessen och lite allmän information om öl. All detta levererat av en trevlig herre som jag missade namnet på. Efter rundturen åt vi mat, musslor i någon sorts löksoppa, med klyftpotatis och något vi misstänker var bearnaissås (enligt brittisk tradition smakade den inte så mycket). Till efterrätt fick vi sedan en brownie med pistachglass. Allt detta serverade såklart tillsammans med passande öl, och lite mer intressant information om öl. Musslorna var riktigt trevliga, men potatisen var fantastisk, vet inte vad de gjorde men det var magi.

På det stora hela en riktigt lyckad dag, lite seg i starten men med en bra finish. En buss/tunnelbane-rese hem och sedan var är det dags för sängen (efter, förstås, att ha gjort ett nytt inlägg i min fina blogg).