Tyfon?

Japp, sedan under helgen var det prat om den där tyfonen som skulle komma. Måndag kväll sa de. Men på måndag kväll var det ingen tyfon, den kom istället tisdag eftermiddag. Men jag måste ha missat tyfonen eller så missade tyfonen mig för det jag såg av den var inte så imponerande. Visst, det blåste en del och det flög omkring vattandroppar (jag är inte riktigt beredd att kalla det regn, men störande var det), men jag har varit med om värre hemma utan att vi har kallat det mer än storm, och kanske inte ens så mycket.

Så jag tror det var en kombination av att jag missade den och den missade mig. De ropade dock ut att man skulle undvika att gå ut någon gång runt 2-tiden på jobbet, så kanske var det då den var som starkas. Jag sitter mitt i huset och kan inte se ut så jag vet ine hur det var då.

Har fått höra att det var en av de största tyfoner på 10 år, så den måste ha varit rätt ordentlig ändå, men kanske alla husen i staden dämpar effekten eller nått.

Jason sa att han gillar tyfoner för att det blir svalare efter, men KR Kim (jag brukar normalt sätt inte förkorta koreanernas namn utan försöker uttala dem, men detta är för svårt: Kwangryoul Kim) sa att det skulle bli soligt (med undantag för söndagen varit mulet bra länge) vilket min erfarenhat säger betyder varmare. Det visade sig att KR hade rätt och Jason fel, det var definitivt lite varmare idag än igår. Kanske inte en förbättring direkt.

Nu säger de att det skall komma ytterligare en tyfon snart, men bara en liten, vi får se vad det blir av det.

Hello Kitty

Japp, så var det dags för ett nytt försök att kolla på Hongdae, men jag började med att åka till Yeouido, som är en ö i Han-floden. Eller ö och ö, Han-floden delar sig och flyter på båda sidor om en bit land, men det är knappt, på ena sidan är det inte mycket vatten. Dock fanns det spår av att ha varit mer, kan nog bli rätt ordentligt när det regnar.

I alla fall tog jag tunnelbanelinjen nr 9 dit, detta är en ganska så ny linje och när jag bytte till den kändes det som om jag var på en flygplats, stora tomma ytor, till och med ett sådant där rullband man kan stå på om man inte orkar gå. Att man sedan var nästan ensam på perongen gjorde att det känndes lite läskigt, nästan som att vara i en övergiven industrilokal på natten.

Kommer fram och tar en titt på Koreas parlaments-byggnad, inte roligare än det låter. Gick där efter ut med floden (den delen där det var mycket vatten) till andra änden av ön, cirka en 3 kilometer. De har anlagt park utmed större delen av flodkanten och någon gång har jag tänkt att jag skall hyra en cykel och cyckla utmed. Men idag nöjde jag mig med att gå.

En g¨ång i tiden var det en flygplats på ön, och man kunde se lite saker från den tiden, typ skyltar som talar om vart taxi-banorna och likande är, samt en vindstrut. Tror dock de har flyttat på dem för att det skall passa bättre i parken.

Det var rätt varmt och solen sken så det fanns massor av folk ute i parken. Såg många som hade små tält med sig, vet inte riktigt varför, kanske ger lite skugga eller nått. Det fanns också en konstgjord bäck som ran utmed floden och på ett ställe blev det en större dam-aktig sak, där badade ett antal mindre barn, verkar vanligt att man badar i fontäner och så här i Seoul.

Tanken var att när jag kommit till andra änden av ön skulle jag ta mig upp i 63 building, som är en av de högsta i Seoul, men det verkade vara stängt så det blev inget med det. Otur igen, och det var bara början, för jag insåg då att jag inte var i närheten av någon tunnelbanestation så jag fick gå ytterligare 1-1,5 km. Vid det laget var det ordentligt varmt så det hade jag gärna varit utan.

Efter att ha vilat en stund i tunnelbanestationen tog jag tåget mot Hongdae och började kolla runt. Hongdae är ett område som har mycket mode-butiker och riktar sig mestadels till de unga, kanske inte så konstigt med tanke på att det ligger vid ett stort universitet (Hongik University, eller Hongik Daehakgyo, forkortas Hondae) och två till universitet ligger inte långt borta.

Förrutom alla modebutiker skulle det även finnas en gata där det fanns mycket väggmålningar från studenter på konstfak, men jag såg inte en enda :-( Det finns också mycket nattklubbar här, men då det var söndag hade jag inga planer på att utforska detta, kanske en annan gång.

Vad jag däremot såg var ett Hello Kitty-café, vilket jag tyckte var lite kul. Fick senare höra att Benjamin hade tagit sin familj dit samma dag just för att hanns dotter gillar Hello Kitty, världen är liten och Seoul är inte större.

På irrvägar och teater debut

Men först en liten snabbdragning om vad som hände förra söndagen. Jag begav mig till Itaewon och kollade på Leuum Samsung Museum of Art. De hade tre utställningar, den ena var med gamla keramikföremål från 1000-tal till 1500-tal. Den andra var med modern konst, vilket för mig är rätt ointressant, och den tredje var mer modern konst. Så varför gick jag dit kan man ju fråga sig. Jo, på kartan så är det en bild på en spindel och mycket riktigt finns det utanför museet två stora spindel-lika statyer som är riktigt coola, även byggnaden i sig är rätt så cool, det är bara innehållet som är trist.

Tittade sedan vidare på Itaewon, vilket är det området där den amerikanska militären brukade ha en base, så alla skylltar och sådant är på engelska, och de som har affärerna kan i regel bättre engelska än vad man kan förvänta sig i andra delar av staden. Men för övrigt fanns det här inget att se. Så den dagen var lite av ett nerköp.

Så till idag då. Min plan var enkel, börja med att åka in till de centrala delarna och kolla i en bokaffär (jag varit där förr men då var den stängd) och sedan åka till Hongdae. Sagt och gjort åker jag iväg med tunnelbanan, men problemet är när jag kommer fram och tittat på kartan för att se vilke utgång jag skall gå igenom. De har gjort så att kartan alltid är orienterad i den riktning man står när man tittar på den, och inte med norr uppåt som man kanske först hade kunnat tro. Jag vet detta men glömde av någon anledning det idag.

Så jag går ut genom fel utgång och irrar runt lite. När jag väl fattar vad som är fel och lyckas orientera mig igen ser jag en skylt som säger World Jewellery Museum och tänker, varför inte, så jag går åt det hållet. Visar sig att jag är på väg in i Bukchon igen. Sist jag var här var det för varmt så jag gav snabbt upp, men idag är det mycket bättre väder så jag tänker att jag kan ge det ett nytt försök. Jag hittar en turistinformations-kiosk och får en karta och börjar gå.

Hittar först juvel-museet och kollar in. Rätt så litet och inte så mycket juveler, mestadels smycken från afrika och sydamerika, men även en del riktiga ädelstenar så som smaragder, rubiner, och diamanter.

Går vidare till vad som enigt kartan är några av Bukchons bästa vyer. För den som inte mins vad Bukchon är så är det ett område där det finns många hus i traditionell koreansk stil. Och mycket riktigt finns det en hel del sådana i området, och de utmärkta platserna är alltå sådana ställen man kan se riktigt fina byggnader på. Det är dock rätt smala gator och gränder så det är svårt att se husen ordentligt, speciellt eftersom alla är omgärdade av murar, men då området är backigt så kan man stå långt upp i backen och titta ner.

På väg ut från Bukchon blir jag stoppad av ett gäng tjejer (en av dem kanske var en kille) med affro-peruker. De har någon sorts föreställning de gör reklam för. Vi pratar lite och konstaterar att några av dem har varit i Sverige ett par gånger, i Uppsala. Vet inte riktigt vad de gjorde där, men jag tror det uppträdde eller något liknande. I vilket fall som helst får jag, mot löfte om att komma, 50% rabatt på föreställningen som börjar vid 7 på kvällen.

Åker hem och tar hand om tvätten som jag satte på innan jag gick. Vilar fötterna lite och beger mig sedan mot Hongdae. Kommer fram efter ett tag (tunnelbanan är inte så snabb när man bor på fel sida floden, och i fel ände av stan (jag bor mot öst, Hongdae är i väst). Kliver av tåget och kollar hur man tar sig från Hongdae till där föreställningen är. Kan då konstaterar att jag har ungefär en halvtimma jag kan spendera i Hongdae innen jag måste åka. Jag visste att jag inte skulle kunna vara där länge men hade hoppats att jag skulle kunna hinna med ett musée jag spanat in i alla fall. Ja ja.

Så jag beger mig direkt till där föreställningen är och kan konstatera att jag kommit till en helt annan del av staden. Jag tror att Seoul Open University ligger i närheten, och jag vet inte vad det är men misstänker att det har med det estetiska att göra. Hade inte gått 10 meter från tunnelbanan innan jag såg den första personen som stog och spelade på gatan och stötte på fler under den korta biten till teatern. Men det som imponerade mest var att jag nog såg 10 olika små boxar som sålde biljetter till olika sorters föreställningar, vissa riktigt populära med långa köer, andra mer vakanta.

Kommer fram, och träffar där två av tjejerna igen. Köper en biljett och lämnar över min rabbat-kupong. Här vet jag inte riktigt vad som hände, för det stod att det skulle kosta 40,000 Won, men med 50% rabatt borde det vara 20,000, fast på mitt kvitto står det bara 10,000. Kanske fick jag extra rabbat för att det strulade lite med betalningen (kvitto-maskinen bråkade) eller så kanske hon gjorde fel.

En liten notis om betalning. I princip alla ställen tar kort här, det finns några som inte gör det men de är sällsynta. Och när man betalar med kort behöver man inte slå någon PIN-kod. Istället har de en lite platta där man får skriva sin signatur (en sådan där som man skriver sin signatur på när man skaffar pass eller körkort). Exakt hur denna signaturen sedan hanteras vet jag inte. Ibland finns den med på den delen av kvittot som jag får, och jag antar att den kanske skrivs ut på en del till affären. Men kanske lagras den också digitalt tillsammans med transaktionen, vad vet jag.

Korea är en bit före innom vissa områden, i väst pratar man om at kunna betala med mobilen, och Google och lanserat Google Wallet. I korea finns det redan och kallas N Wallet, vet inte riktigt hur många butiker som stödjer det dock. Men ett annat alternativ til kontanter är ett T Money Card. Det är det man använder till att betala tunnelbana och bussar med, men man kan också betala med det i många affärer. Lite som Cash-korten som de försökte med i sverige.

Tillbaka till föreställninge. Då jag skippade Hongdae så var det en del tid kvar tills föreställningen började så jag gick och kollade lite mer på området. Gick också in på ett ställe och tog en kall öl, det var nice! Till sist var det dock dags och jag gick till teatern och tog min plats.

Jag var faktiskt ricktigt imponerad av föreställningen, jag vill inte riktigt kalla det teater, det var en del sång och lite dans också, men inte en musikal heller. Det var bara 4 stycken som uppträdde, 3 tjejer och en kille, och scenen var rätt så enkel. Men med lite smart användande av en projektor kunde det få lite olika miljöer. Musiken och ljuset var också riktigt bra hanterat. Och helt avgörande för mig, de hade engelsk textning på TV-skärmar så man kunde följa med i handlinge. Inte allt var textat, men tillräckligt för att man skall hänga med, och jag misstänker att en del var improviserat.

En cool sak var när först en av tjejerna ritade ett ansikte på en vit T-shirt (det skulle föreställa ett självporträtt), sedan ritade den andra tjejer mer så att det istället blev en Charlie Chaplin eller liknande. Det som imponerar är att speciellt det den första ritade var riktigt bra, och de kunde även sjunga och spela instrument.

De drog med publiken lite i showen, en av dem gömde sig till exempel bland oss och jag fick komma upp på scene och spela något monopol-liknande spel. Jag hamnade på fel ruta och var tvungen att antingen dansa eller sjönga. Fick lite panik men sjöng till sist Bä Bä Vita Lam för dem. Fick till sist ta mig tillbaka till min plats.

Efter föreställningen lottade de ut en present till en i publiken, vet inte var det var för något, det var inslagget. Jag fick även T-shirten som de målat på, vilket gjorde mig glad. Jag misstänker att man inte kan använda den, eller i alla fall inte tvätta den utan att färgen försvinner, och den var kanske inte min storlek i alla fall. Men jag tyckte den var så bra gjort så jag hade haft mina ögon på den ända sedan de målade den.

Det blir ett nytt försök på Hongdae imorgon, hoppas jag har bättre lycka då…

SM Town

Vaknar, dushar, äter frukost, gör mig redo att gå ut, kommer ner till lobbyn, ser att det regnar rätt ordentligt ute. Men jag har paraply med mig så jag gör ett försök, kommer runt hörnet och inser att detta är en dålig idé, går in igen. Hämtar min regn-poncho, går ner, konstaterar att det nästan har slutat regna, men skam den som ger sig, så jag går vidare till tunnelbanan. När jag kommer dit har det slutat regna men jag svettas som en gnu. Ponchon fungerar som ett fält som håller all värme och fuktighet inne, vilket bland annat ledde till at kameralinsen immade igen. Jag packar ihop ponchon så gott det går och fortsätter min dag släpandes på den.

Kollar in Bongeunse, ett buddistiskt tempel, som till skillnad från det förra jag kollade på består av ett antal buggnader, de flesta rätt små. Men alla är väldigt vackert målade. Överallt hänger det också vita lantärnor med en papperslapp som det står någonting på hängande under, antar att det är böner eller liknande. Templet är från 700-talet och i alla fall en av byggnaderna är orginal. Överallt är det människot som ber, och budda statyer i alla storlekar finns spridda över området, de större i byggnader medan mindre finns där man minst anar det.

En praktisk religion, buddismen, ta till exempel lanternorna som enligt tradition skall vara gjorda i papper, men det fungerar inte så bra när det regnar så man gör dem i plast istället. Eller det faktum att huvud-byggnaden där någon cermoni pågår är för liten för att få plats med alla som vill vara med. Inga problem, man bygger ett stort tak över en öppen yta och använder högtalare så att alla kan får vara med och höra.

Beger mig därifrån till fots mot Cheongdam och Apgujeong, två områden som ligger brevid varandra och där det finns massor av affärer för märkesvaror av alla de slag. Bland annat  en Rolls Royce-affär, massor av affärer som säljer märkeskläder (oftast har varje märke en egen affär), affärer för kosmetika. Kronjuvelen är nog The Galleria Luxury Hall, stort shopping-center som nog har alla märkes produkter du kan önska dig. Man behöver inte ens parkera bilen själv (inte helt ovanligt i Korea, man här är det inte bara en stackare i en liten kur, utan en en hel drös med folk klädda i uniform som väntar på att få parkera din bil).

Såg också en hel skock mestadels tonnårs-tjejer som stog utan för ett hus, visade sig att en av de stora skivbolagen håller audition, tänk Idol. Med den skillnaden att om man lyckas på auditionen får man nöjet att börja träna, och efter ett år eller fler så kan du äntligen få göra debut, troligtvis som medlem i en grupp (Korea gillar grupper och pumpar ut fler nya verje år (eller månad)).

På det stora hela är Cheongdam och Aphujeong fantastiskt tråkigt för mig och jag hade egentligen inte tänkt åka dit över huvud taget. Men det fyllde sitt syfte och fick tiden att gå lite. Jag åkte tillbaka till hotellet och vilade lite och sedan var det dags för dagens huvud-attraktion, tillbaka till Jamsil Sports Complex (förresten, närhelst en koreanskt namn, eller ord, har en stavelse som börjar på si så uttalas det shi, så Jamsil uttalas Jam-shil) och käka lite. Sedan var det dags att gå in på Jamsil Olympic Stadium för SM Town Live World Tour III, in Seoul.

Förresten, jag var här lite tidigare idag och hämtade ut min biljett, som jag fått hjälp av JK Won på jobbet att boka. Det var då jag började förstå vad Jieun (också på jobbet) menade när hon sa ”korean teenaged girls are scary”, ingen annan demografi skulle frivilligt ställa sig i så lång kö för att köpa ”official merchandise” vilket är småkrafs med ”Super Junior”, ”Girl’s Generation”, ”SHINee”, eller liknande tryckt på. Till exemple en pappskiva på en plastpinne man kan använda för att fläkta sig med. Min solfjäder fungerar mycket bättre och kostar inte nära så mycket!

Så vad är SM Town Live World Tour III, in Seoul? Some namnet antyder är det den tredje världstunneringen av SM Town, och deras framträdande i Seoul (de har tidigare varit i USA, Taiwan, och Japan, och skall senare till Indonesien och Thailand. Så vad är då SM Town. Jag vet inte riktigt, något som SM Entertainment har hittat på, de påstår att det är en nation där alla som lyssnar på deras musik är medborgare (men borde det inte då heta SM Nation?). Men vad det betyer i praktiken är ett 5 timmar långt framträdande på en påkostad scen (den hade delar som kunde åka fram och tillbaka, upp och ner, de hade fyverkerier, fontäner, eldsprutande, till och med små handdragna vagnar de använde för att köra artisterna mellan olika delar av scenen.

Men de har nog råd att spendera lite pengar på scenen, artisterna som framträder är de största som SM Entertainment har och många av dem skulle själva kunna fylla stadion, så när man klämmer in alla så har man ganterat sålt ordentligt med biljetter. Så det var jag och 40,000+ andra (99% tjejer) som var där och tittade. Det hela började rätt snyggt med en lite cermoni där representanter för olika länder leddes in och presenterade samt fick en blomkrans av en av artisterna, och sedan var det en flaggcermoni där en SM Town flagga hissades. Helt klart inspirerat av OS.

Så var kom alla dessa representanter från olika länder från? Jo, de har sålt paket för folk från andra länder som inkluderar hotell, konsert, och lite andra aktiviteter så det fanns folk från många olika länder där, räknade inte men det var nog en 30-40 olika länder, inklusive Sverige.

Jag tycker det var en riktigt bra konsert, jag fick höra en del artister jag aldrig hört förrut, låtar som jag aldrig hört förrut av artister jag kände till, och förståss så körde alla sina paradnummer och nya låtar s jag fick höra allt jag ville och lite till. Det var också en bra blandning mellan olika musikstilar, allt från hårdrock (inte riktigt min favorit) till balader. Definitivt värt vart enda en av de 100,000 Won jag betalade.

Det regnade lite i början, och jag svettades rätt rejält under reng-ponchon, men efter ett tag slutade det och jag tog av den. Det regnade lite från och till under konserten men bara ett lätt duggregn och det var rätt skönt då det blev rätt ordentligt så varmt.

Jag fick äntligen min önskan uppfyld om att få vara på en konsert och vifta med ljuspinne (en pinne som lyser) i äkta asiatisk tradition. Ser rätt coolt ut när det är mörkt och allt man ser av publiken är deras pinna som viftar i takt. Det finns pinnar i olika färger, rött, blått, grönt, och rosa. På de felsta platser var det en salig blandning. Men på de övre läktarna satt fanklubben och varje avdelning hade en färg var (jag tror att de olika avdelningarna bestod av fanclubbar från olika länder).

Tog ett par kort med min mobil, men jag vet inte om det blev bra. Hade inte kameran med mig för, precis som jag misstänkte, så fick man inte ha det på konserten. Inte för att det hindrade en del som hade ordentliga teleobjektiv. Men vakterna var där hela tiden och sa till dem så fort de såg dem.

Till sist tog konserten slut och det var dags att ta sig hem. Jag förstår nu varför tunnelbanestationen var så stor, jag tyckte först att den verkade onödigt stor med massor av tomt utrymme. Men när 30,000 pers (jag gissar att upp till 10,000 tog sig hem på annat sätt, så som bussar)skall försöka ta sig hem så behövs verkligen allt utrymmet. Jag går ju rätt fort så jag lyckades komma före en stor del av folket, men det var ändå trångt. Inte för att folk knör eller tränger sig, det är väldigt ordnat och så, men det kan konsten att packa folk i ett tunnelbanetåg. Fick gå av en hållplats senare än jag planerat, men det var OK, det är ungefär lika långt ifrån båda.

Rätt trött idag, får se vad jag hittar på…

Independence day

Men någon hade bytt ut Will Smith mot regn.

Japp, i onsdags var det Indenpendence day i Korea, en nationell helgdag då man firar Japans kapitulation efter andra världskriget, och den dagen koreanerna blev fria fårn japanskt colonialstyre. Detta innabar att jag, tillsammans med mina koreanska kollegor var ledig.

Dessvärre visade sig att även solen tog ledigt och lämnade över till ett ordentligt regnoväder. Men vis som jag var hade jag spanat in väderleksrapporterna och visste att det skulle börja regna först på eftermiddagen, så jag hade lite tid på förmiddagen att kolla runt. Så jag tog tunnelbanan till Dangdaemun för att kolla in en tygmarknad och en gammal stadsport.

Jag började ana oråd redan på tunnelbanan när den korsade Hanfloden och jag kunde se att det regnade lite, men jag hade ju paraply med mig så jag var inte direkt orolig. När jag kommer fram och upp ur tunnelbanan ser jag dock hur fel jag har. Det ösregnade!

Men skam den som ger sig, jag tar skydd under mitt paraply och ger mig iväg mot närmaste tak som kan ge lite skydd och som ligger i rätt riktning. Visar sig vara ett hus fullt med stånd som säljer kläder. Första tre våningarna vaf för kvinnor, två våningar för barn och, ytterligare ett par våningar för män. Sedan några våningar till för tele/data, accessoarer, och till sist resturanger högst upp. Fanns någar källar vångar också. Detta kanske låter mycket men jag upptäckte att man kunde ta en rulltrappa upp och allt som fanns där var ytterligare en rulltrappa till nästa våning igen, och så fortsatte det ett par våningar, tills man kom till resturangerna, varifrån man kunde ta sig ner. Verkar som det var rätt nybyggt och inte allt våningar var fulla ännu. Fanns till exempel ingen affär som sålde tele/data saker.

Efter att ha vandrat run toch tittat en stund kände jag att det var dags att gå vidare, tog mig ner till bottenplan och hittade en dörr ut som var närmare tygmarknaden. Yes! Tar mig ut, och skyndar till nästa tak, visar sig vara en byggnad som är i princip identisk till den förra, inklusive tomma våningar. Upprepar samma procedur här och kommer till sist fram till tygmarknaden.

Det var en upplevelse kan jag säga, där jag kom in verkar vara den del av markanaden där man säljer band av olika slag och olika färger, i spets eller vanligt tyg, och allt där emellan. Vandrar runt en stund och hittar en gubbe som bara säljer knappar, i metall. Plastknappar fanns hos en annan. Och så fortsätter det, en våning upp finns det folk som säjer tyg av alla möjliga sorter, typer, färger och så vidare. De flest hade bara tyg-prover men en del hade tyg på rullar om man ville ha. Och mitt i detta fullt med folk som springer omkring med anteckingsblock eller iPads som köper eller säljer eller vad de nu håller på med, ingen verkar ha talat om för dem att det var nationell helgdag.

Hittar till sist ut från markanden, vilket var svårare än det låter då de strategiskt gömt trapporna ner mitt i byggnaden som är mer som en labyrint än något annat. Och tack vara all hyllor med tyg och annat kan man inte se särskillt långt. I alla fall. Hittar ett tag och kan ta lite bilder på den där stadsporten, funderar på om jag skall gå tillbaka till en av klädaffärerna och äta på en av resturangerna, tittar på regnet, konstaterar att tunnelbanestationen är närmare och går dit istället.

Några ord om regnet. Jag har nog aldrig sett ett sådant ösregn i sverige, det regnade så mycket att gatorna var täckta av ett vattenlager som var en till fem centimeter djupt beroende på vart man kollade. Jag hörde att man hadefått stänga en tunnelbanestation för att det hade runnit ner för mycket vatten.

Jag tog i alla fall tunnelbanan tillbaka mot hottellet, åkte förbi och tog en titt på Jamsil Sports Complex, ett område som har ett antal olika sportarenor, en för baseboll, en gammal OS-arena, två innomhusarenor. Vid det laget duggregnade det bara så det var OK att gå omkring. Hittade ett mänskligt lämmeltåg av folk som var påväg till något event. Vad gjorde jag här egentligen, fundera på det ni.

Tillbaka till tunnelbanan coh ytterligare några hållplatser till Jamsil, och Lotte World. Lotte är en av koreas chaebols, (mer eller mindre) familjeägda conglomerater, som bland annat är kända för sina hotell och varuhus. Men jag var mer ute efter Lotte Mart som är en koreansk variant av Ica Maxi. Jag köpte lite mat men det jag faktiskt var ute efter var att köpa en uppsättning koreanska bestick, det vill säga pinnar och skedar (allt i metall). Det går visserligen att köpa i alla souveniraffärer, men de är alla väldigt dyra och jag är inte säker på att man vågar köra dem i maskin, jag vill ha något man kan använda.

Efter att ha svansat runt i affären ett tag tog jag och tittade runt lite mer, precis som många andra ställen så är jag i ett område som är direkt anslutet till tunnelbanan (jag vet inte om jag var ovan eller under jord) och fullt med affärer och resturanger. Men det finns också Lotte World, som är ett nöjesfält, innomhus. Här finns också en isrink man kan åka skridskor på.

Efter allt regnande var jag fortfarande blöt, och tyckte lite synd om mig själv, så jag estämde att det var dags för lite tröstätande. Jagresturang som serverade en fin köttbit, bakpotatis, och pepparsås. Efter alla traditionell koreans mat, som är lite fattigt på kött, så var det helt underbart att få en vanlig köttbit.