Favorit i repris

Jag kände att jag hade missat en del av palatset igår så jag bestämde mig för att idag skulle jag dit igen och titta. Det finns guidade turer på engelska från turistorganisationen som går med jämna mellanrum så jag tänkte att jag skulle vara med på en sådan.

Men först gav jag mig ut på bok-shopping, jag tänkte att man kanske kunde hitta några bra böcker om koreanska här i Korea. Min guidebok hade tre bokaffärer i området runt palatset så jag gav mig ut på jakt. De två första blev inget bra, den första visade sig vara stängd, den andra hittade jag inte, men jag misstänker att den låg där det numera var en byggarbetsplats. I jakt på den sista hittade jag en bäck som rann igenom staden, började från ingenting, blev ett vattenfall och flöt sedan lite forsaktigt genom staden. De hade också gjort så att man kunde gå ut med båda sidor av forsen och då den gick i rätt riktning gjorde jag det. När jag till sist hittade ett ställe att ta sig upp till gatunivå (bäcken var en bit nersänkt och det fanns få ställen att gå upp) visade det sig att affären var precis på andra sidan gatan. Yatta!

Vi har inte några riktigt stora bokaffärer i Göteborg, de flesta bibliotek är utan problem större. Men denna affären är nog större en de flesta bibliotek i Göteborg, dock inte större än stadsbiblioteket, men i alla fal riktigt stor. Fick fråga två gånger innan jag 1) hittade avdelningen med böcker på andra språk än koreanska, och 2) böcker om koreanska. Köpte två böcker, en ”lär dig koreanska” och en om koreansk grammatik. Får se om jag har nytta av dem någon gång…

Sedan var det dags för palatset igen och denna gången med en guide som talade engelska. Ett bra val då man fick veta mycket som inte stod i informationsbroschyrerna eller på skyltarna. Till exempel så var det nog inte så kul att vara kung, han var i princip aldrig ensam, så länge ha gjorde något som var i närheten av officiellt så fanns det alltid en skribent som antecknade allt han gjorde. Det stället han sov på var byggt som en fyrkant med 9 rutor, kungen sov i mitten och i alla 8 rum runt sov tjänare. Det fanns två skäl till det, dels så skulle de fungera som skydd mot lönnmördare, dels så fanns det inga saker i kungens sovrum (också skydd mot lönnmördare, så att de inte kunde gömma sig) så så fort han behövde något så fick någon springa och hämta det från vart det nu lagrades.

Alla palatsen är ätt så nya, även om de byggdes på 1500-talet från början så har alla brunnit ner åtminstone en gång och oftast två i någon japansk ockupation. Sedan rev också japanerna mycket i den senaste ockupationen (1900-talet). Så det vi har tittat på är oftast återuppbyggt, planen är att detta palatset skall vara (så gott det går) fullt återuppbyggt i slutet av 2030-talet. Återuppbyggnaden startade 1990 någon gång och de håller på en. Uthålligt folk, koreaner.

Jag tog också en titt på ett museum på området med utställningar om hur det var i Korea förr, men det fanns för mycket barn som sprang omkring och väsnades för att jag skulle vilja stanna där länge. Utanför hade de byggt upp en gata så som det såg ut i Korea på 60-talet, vilket var kul att se.

Gick sedan vidare till ett annat palats, som var rätt så annorlunda från de andra då det inte var byggd på platt mark och i det normala mönstret, istället var det anpassat till hur marken var (det låg i nederkanten på ett berg så marken lutar). Också kul att se hur det såg ut med byggnaderna för diverse funktionärer och liknade, mer tätt packat och rena labyrinten.

Hittade en restaurang i guideboken som verkade bra, de serverade något som påminner lite om raggmunk, men utan potatis, istället är det lite kött (eller fisk) och grönsaker i en smet som man steker. Detta serverades tillsammans med lite rå gul lök i soja och chili, kimchi, och makoli (koreanskt risvin, cirka 10% tror jag). De som hade restaurangen kunde nog inte ett ord engelska men jag kunde i alla fall uttala de nödvändiga sakerna för att får en beställning så det ordnade sig.

Och detta för mig osökt in på koreansk mat. Man skulle kunna säga att alla koreans mat är kimchi med något till, för det serverade det till i princip allt. Skulle inte förvåna mig om man kan få det istället för pomesfrites på McDonalds.

Och nu till något helt annat. I Korea så vet de hur man marknadsför något, när de vill sälja in något så gör de det ordentligt. Till exempel är det fullt med annonser för LTE (4G) överallt. Kanske inte så konstigt med tanke på att både LG oh Samsung är koreanska och de tävlar friskt om att sälja telefoner (Samsung leder fett!), men även operatörerna försöker säga att de är bästa på att leverera 4G.

Andra saker de marknadsför friskt är sina idoler vilket är ungefär som artister i Sverige men mycket mer. En sann idol kan inte bara sjunga, utan skall även gärna ha varit med i film och TV-serier. Varit värd i radio och TV-program, varit med i tonvis med underhållnings- och lek-program, för att inte tala om att de gör reklam för saker och ting. Just nu är det Idol Star Olympics på TV. Det vill säga att olika idoler försöker sig på olika OS-grenar så som bågskytte, höjdhopp, 100 meter osv. Till detta har man förstås kommentatorer (antagligen samma som kommenterar OS) och hela kittet.

40 minuter till maten

Helg och sithseeing! Började helgen med att gå och besöka ett av palatsen (det finnns 5) tillsammans med kineserna. När vi var på väg ut ut tunnelbanan (som har en utgång direkt till palatset) belv vi tillfrågade om vi ville ha en gratis guide på engelska, vilket vi kunde tänka oss. Det var en förening som hette något i stil med Youth Culture Council eller så som anordnade detta. Så vi fick en liten tjej som visade oss runt palatset, dessvärre var hon rätt blyg och inte så bra på engelska, hon kunde nog mer än vad hon kunde säga. Men för att vara bara 13 år tycker jag det var rätt så bra jobbat.

Daniel hade fått ett tips om en restaurang i närheten som serverade riktigt bra kycklingsoppa. Uppenbarligen var det många som tyckte det eftersom det var kö för att komma in. Men vi ställde oss lydigt i kön och väntade. En liten rolig detalj var att de hade en tunna med parasoller man kunde låna medan man väntade. Efter cirka en halvtimma så kom vi äntligen in och fick en plats att sitta, dock utspritt då det är svårt att knö in 9 personer på ett så populärt ställe. Och efter ytterligare en 10 minuter så fick vi soppan. Jag tyckte den var rätt god, men jag har inte riktigt tekniken för att få loss kycklingköttet från den halva (eller kvarts) kyckling som låg i med bara pinnar. Som tur var var den väl kokad så det lossnade rätt så lätt. De hade lyckats fylla kycklingen på något sätt med ris, ginseng, och någon nöt. Man skulle nog inte äta nöten och definitivt inte ginsengen (inte farligt, bara inte gjort), men svensk som jag är fattade jag inte det och testade båda. Nöten var svår då den var delad i mitten med skalet kvar. Ginsengen smakade som en svensk rotfrukt men jag kan inte komma ihåg vilken.

Efter maten ville en del för att åka tillbaka till hotellet och shoppa (där hotellet ligger finns det i princip bara kontor och hotell, plus två stora departmant stores inte för långt bort), men jag kände inte riktigt för det utan stannade kvar i de mer centrala delarna. Daniel ville inte heller shoppa så han stannade med mig och tillsammans beslöt vi oss för att ta en titt på den gamla stadsmuren (från början byggd på 1400-talet (har jag för mig) och därefter uppdaterad två gånger, senast någon gång på 1700-talet). Det var ett misstag!

Problemet är att Seoul är byggt mellan ett gäng berg, och muren går upp och ner för dem. Den delen som vi valde att försöka följa fick rätt så mycket uppför, och lite nedför. Och det var varmt, och mestadels ute i ingenstans, eller genom bostadsområden som skulle kunna vara labyrinter på fritiden. Vi gick vilse två eller tre gånger men lyckades till sist hitta rätt. Vandringen var på en 6-7 kilometer och dessvärre såg man inte så mycket mer än natur då det bara var delar av färden som var utmed muren (men då alternativet var att klättra ännu mer uppåt så gråter jag inte. Till sist kom vi fram till vårt mål som var en av Seouls gamla portar.

Både porten och palatsen är faktiskt rätt imponerande, de är inte som de stora sten-byggnaderna vi har i Europa, eller som Kinas enorma palats, men de fortfarande stora saker och det tog nog massor av folk att bygga och driva dem. De är också byggda enligt konfucisk stil, vilket betyder att de inte är flashiga, men de är ändå ordentligt utsmyckade, vilket man ser framför allt på taken.

Jobba sova, jobb sova, jobba sova

Eller som i mitt fall, sova och sedan jobba.

Gud vilade den sjunde dagen, men jag hade vi detta laget varit igång längre än så, så väl framme i Seoul tog jag mig en dag av vila. Vilket innebar att jag åt lite mat och sedan satte mig på hotellrummet och kollade på TV, fram mot 9-tiden var jag för trött och gick då och la mig. Nästa dag steg jag upp runt 11, och gick därefter ut på stan och kollade lite.

I Japan lärde man sig att dricka maskinerna som stod i varje gatuhörn är livräddare, dessvärre är de inte nära på lika vanliga här i Korea, även om de finns (mestadels i tunnelbanan). Vad man däremot kan hitta rätt mycket av, i alla fall i innerstan, är coffe-shops av olika slag, typ Starbucks och sådant. Och precis som i Japan är mat relativt billigt. Och framför allt: de serverar isat te (inte iste, utan vanligt te som svalnat och så lägger man is i) vilket fungerar väldigt bra i värmen.

I vilket fall som helst, rätt som det var när jag var ute och gick fick jag se och höra ett spektakel, folk utklädda till till vakter från Joseon-tiden (1300-1800) som utförde ett vaktbyte utan för ett palats. När detta var över tog jag en närmare titt på palatset, visade sig vara det  palatset där den sista koreanska kejsaren regerade ifrån. På området fanns också ett konstmuseum som hade en utställning om någon inflytelserik koreansk målare plus en annan utställning med mer modern kost (som var mer i min smak).

Jag gick därefter vidare ner för gatan och kom till en stor aveny där man kunde gå i mitten, och där fanns det en fontän där massor av småbarn badade. Där fanns också en stor staty på kung Sejong, som bland annat uppfann det koreanska alfabetet (hangul).  Under hans staty (under marken) fanns även ett museum om honom samt om en befälhavare över den koreanska flottan som bland annat lyckades besegra mer än 100 japanska skepp med enbart 13 skepp (utan att förlora ett enda). De hade även en liten biograf där man kunde uppleva detta slaget i 4D. Vilket betyder att stolarna skakade och lutade, och när man minst anade det kommer det en luft-puff rakt i ansiktet.

Nästa dag var det dessvärre dags att jobba. Första dagen började jag efter lunch, då det passade bättre med vår teamleader som precis kommit tillbaka fån Shanghai. Tog taxi dit, tog ca en timme. Jag har väl nämnt att Anyang är en annan stad än Seoul? Det ligger tydligen till och med i en annan provins (men det krävs nog ett tränat öva för att avgöra vart gränsen går). I vilket falls som helst så är det rätt så långt från hotellet och trafiken är rätt tjock. Och detta i ett land där man inte bygger en väg om det inte är minst 3 filer i båda riktningar.

Hem tog jag mig sedan med en skyttel-buss, det går massor till det stället där där kontoret ligger för det ligger en bit ifrån det mesta, i alla fall i kommunikationsväg. För oss utlänningar finns det en speciell buss som går från och till en tunnelbanestation en hållplats bort, så det är rätt smidigt. Men fortfarande nära en timme att åka. Arbetstiden är 9-18, och bussen går 8 och 18, så man har inte så mycket tid under veckodagarna för annat än just jobba och sova.

Andra dagen kom kineserna från Shanghai, sex stycken. På kvällen gick vi ut och åt något typiskt koreanskt. Det går ut på att man har en liten grill i mitten på bordet, får in massor av grönsaker och likande samt kött som man sedan lägger på grillen. När köttet är klart tar man en bit och äter. Väldigt gott faktiskt.

Tredje dagen (idag) hade vi ett kick-off möte med teamleaders, chefer, deras chefer och deras chefer ända upp till han som är site-manager för Anyang. Mestadels att vi presenterade oss och alla önskade varandra lycka till och hoppades att det skulle bli ett lyckat projekt.

På kvällen hade vi middag med alla som skall vara med i projektet, samt chefer, deras chefer, och så vidare. Satt bredvid site-managern och han var väldigt trevlig. Maten var densamma som vi åt igår (fast fläsk denna gång, nöt igår) fast i lite flashigare variant. Drack en del soju, som är typ Koreas motsvarighet till Japans saké, fast jag tycker soju är godare, lenare.

Snart dags att lägga sig, sedan gå upp, jobba och sedan sova igen, och fortsätta så fram till helgen, då det blir sight seeing av. Kanske skall hitta på något tillsammans med kineserna.

Inkapslat

Ingen resa till Japan är komplett utan att ha sovit på ett kapsel-hotell, så det gjorde vi sista natten. Vi hade å skämt kallat det sekt-hotellet på grund av deras beskrivning, men den visade sig stämma rätt väl. Anledningen till att kapselhotell finns är att det alltid finns några stackare som missar sista tåget hem och behöver någonstans att sova men inte mycket mer, detta är var ett kapselhotell erbjuder.

Så här fungerar 9 Hours, som vi valde

  1. Checka in
  2. Lås in sitt bagage
  3. Dusha
  4. Ta på dig dina 9h kläder
  5. Borsta tänderna
  6. Lägg dig i kapseln och sov (ställ in väckning först)
  7. Vakna
  8. Dusha
  9. Ta på dig dina kläder
  10. Borsta tänderna
  11. Checka ut

Det är det där med att lämna ifrån sig alla sina saker och använda deras kläder som gör att det kändes lite som en sekt, men det fungerade faktiskt riktigt bra, även om deras luftkonditioneringsanläggning väsnades rätt mycket och gjorde det svårt att sova.

Vi steg upp tidigt, vid 5-tiden så att vi kunde ta tåget tidigt och komma till flygplatsen tidigt. Checkade in, gick till gaten och väntade. Då Niklas, John, Elisabeth, och Daniels flyg gick före mitt sa vi farväl när det gick ombord. Sedan satt jag och väntade i cirka en timme till innan jag fick gå på.

Där hade jag tur, för de hade uppenbarligen fler säten i businessclass än de sålde biljetter, så min ekonomiklass biljett gav mig ett säte stort som en fotölj med massor av möjligheter att vinkla och vrida. Typiskt att det enbart händer på 1-timmas flygningar…

Härefter följer berättelsen om Erik i Korea, men det är en berättelse för en annan gång…

Det händer även här

Japp, det kan hända även den bästa (mig), det vill säga det regnar. Sista dagen i Japan och det regnar, lite ironiskt är det att vi hade förberett oss för att det skulle regna nästan varje dag men det var sol nästan jämnt. När vi väl tror att det skall fortsätta så börjar det regna. Men det passade rätt bra då vi hade lite museebesök inplanerade, bland annat ett museum över håraccessoarer och ett konstmuseum. Vi gick även till Kyotos hantverkscenter där man kunde shoppa ännu mer souvenirer, jag köpte en lite lack-ask. När vi var klara där regnade det något fruktansvärt så vi gick in på en smörgås restaurang en liten bit bort, och satt sedan där tills det slutat.

Vi tog också och spanade in Kyotos tågstation, dels för att vi skulle köpa biljetter till flygplatsen, dels för att John gillar höga platser och det finns här. Kyotos tågstation är byggd på det sättet som man bygger flashiga flygplatser och har inget gemensamt med Göteborgs tågstation som på sin höjd är funktionell, men aldrig snygg.

Sedan blev det dags att kolla in den sista sevärdigheten för den här gången, Kiyomizu templet (googla det, mycket coolt). Och tranditionsenligt var det förstås stängt när vi kom fram,  erkar vara ett återkommande tema för denna resan. Det var verkligen synd då jag hade sett fram emot det, men det får bli någon annan gång.